och som vanligt en massa massa småhår långt upp i snoken. Matten sa först att det var tasstrimmar dag men tro fan om inte monstermaskinen kom fram också så nu är hjässan kal och värmande halsluddet borta både på mig och Leia. Leia fick dock behålla lockarna på örona denna gång för att hon inte ska frysa ihjäl.
Julfin sa matten som föresten ser ut som en ostkrok och inte kan räta ut ryggen efter timmar i rövkrok med ack så tillmötesgående och lätthanterade springerflickor. Bara när det ska pillas med lilla saxen mellan trampdynorna på baktassarna som det killar för mycket för att ligga stilla. Hon börjar bli gammal och sliten matten!
Efteråt tog vi dock en sparktur i kylan och Leian var faktiskt med på noterna och lunkade med utan att bromsa alltför mycket. När vi kom till tokbacken hade dock matten behövt en broms. Hon for iväg i en väldans fart och vinglade så dant att jag tyckte det var bäst att hålla mig lite bakom. Tur var väl det för rätt som det var vrålade matten till och sparken välte och matten for som värsta katapulten nedför backen. Jag blev jätterädd och tänkte att nu är det klippt för matten (fyndigt va...he he) men på nått jädra sätt lyckades hon hålla sig på bena och fick stopp inne bland träden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar