har jag en stor stor vätskefylld livmoder....och vips så stampades det en jättestor och en lite mindre spruta i mig.....dom ska tydligen hjälpa mig tömma eländet och det ryktas att sprutorna kommer att fortsätta stampas framöver.....nåja så farligt var det faktiskt inte för det bjöds gött gött också...
Vi får hålla tummarna att det fungerar!
två springrars reflektioner över stort och smått i vardagen
onsdag 8 februari 2012
tisdag 7 februari 2012
Orolig matte....
Matten är tydligen lite eller mycket orolig för tanta-luran. Jag löpte i 3 veckor för bara ett par veckor sedan och nu har jag satt igång igen med full kraft. Det kollas och luktas i rumpan på mig flera gånger om dagen???
Jag mår dock prima förutom att det är så förbannat kallt. Matten har fått bära mig några gånger när tassarna krampat så dant att jag bara inte kunnat gå....men finns där nått spännande som tex hästbajs under snön så känner jag inte kylan...ha ha
Jag mår dock prima förutom att det är så förbannat kallt. Matten har fått bära mig några gånger när tassarna krampat så dant att jag bara inte kunnat gå....men finns där nått spännande som tex hästbajs under snön så känner jag inte kylan...ha ha
torsdag 2 februari 2012
Frostskadad hjärna....
...kan små svarta våffelmonster få det? Saga blir bara vildare och vildare ju kallare det är. Matten och jag försöker lugna och övertyga fanskapet om att det är för kallt för att vara ute och ränna i snön men hon fattar inte alls vad vi menar.
I går kväll lyckades jag dock få henne att somna hårt bredvid mig i puffen i vardagsrummet. Vi sov så hårt båda två att vi inte märkte att matten rumsterade runt i köket och t.o.m. fyllde hundmat i vår stora plåtburk med buller och bång. Matten skrattade gott och inte så lite förvånat åt oss och var tvungen att titta noga om vi vi verkligen andades.
I går kväll lyckades jag dock få henne att somna hårt bredvid mig i puffen i vardagsrummet. Vi sov så hårt båda två att vi inte märkte att matten rumsterade runt i köket och t.o.m. fyllde hundmat i vår stora plåtburk med buller och bång. Matten skrattade gott och inte så lite förvånat åt oss och var tvungen att titta noga om vi vi verkligen andades.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)